Fiskevattnen i Koster-Väderöfjorden förvaltas genom ett unikt samarbete mellan forskare, fiskare och myndigheter. Syftet är ett långsiktigt hållbart yrkesfiske i samklang med bevarande av marina naturvärden.

Koster-Väderöfjorden sträcker sig från norska gränsen ner till Väderöarna i söder och är ett viktigt fiskevatten för det kustnära yrkesfisket i norra Bohuslän. Havsområdet har också höga marina naturvärden. Här finns Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark.

Fisket sker med selektiva metoder och är i huvudsak inriktat på skaldjur (havskräfta, hummer, krabba och räka). Havskräfta, hummer och krabba fiskas med bur, räkfisket sker med trål. Att fisket kan bedrivas utan konflikt med bevarandet av de marinbiologiska värdena i området säkerställs genom ett särskilt regelverk och samarbete i organisationen Samförvaltning Norra Bohuslän.

Fiskets bedrivande

Fisket regleras genom den så kallade "Koster-Väderöfjords-överenskommelsen" liksom av bestämmelser i fiskerlagstiftningen. Särskilda tillstånd krävs för att få fiska i området. Här finns också flera "bottenskyddsområden" där allt fiske är förbjudet. Trålfiske sker på mindre än 20 procent av nationalparkens yta. Att naturvärden under ytan inte skadas följs upp via nationalparkens övervakningsprogram.

Havskräfta fiskas på mjukbottnar med burar som är sammanlänkade, cirka 40 burar per länk. Kräftfiske med trål sker endast utanför den så kallade trålgränsen och inte inom nationalparken.

Räka trålas i fjorden inom trålgränsen på djupa mjukbottnar. Ingen trålning sker på bottnar grundare än 60 meter. Selekteringsrist används för att undvika bifångst. Räktrålarna är medelstora båtar med anpassade trålar och ungefär två man ombord.

Samförvaltning Norra Bohuslän

Samförvaltning Norra Bohuslän inleddes i samband med förberedelserna för bildandet av Kosterhavets nationalpark. I Samförvaltningen ingår yrkesfiskare, forskare och tjänstemän från Strömstads och Tanums kommun, länsstyrelsen samt Havs- och vattenmyndigheten.

Samförvaltningen har genom åren ordnat utbildningar i yrkesfiske/fiskeriteknik för forskare och förvaltare, samt om marin ekologi för yrkesfiskare. Åtaganden om egenkontroll liksom om redskapsutveckling är exempel på ansvarstagande från yrkesfiskets sida. Ömsesidig respekt för deltagarnas olika perspektiv och intressen i fråga är en förutsättning för det framgångsrika samarbetet.

Hör deltagarna berätta om yrkesfiske och förvaltning i filmen nedan. Filmen togs fram 2019, antalet verksamma yrkesfiskare är idag färre än vad som anges.