Frågor och svar - Trygg och hållbar omvårdnad

Här svarar vi på frågor om anpassningen av omsorgsverksamheten för att klara en trygg och hållbar omvårdnad om ökat antal äldre samtidigt som arbetsmiljön för personal värnas.

Hela Sverige åldras och demografin förändras. I Strömstad kommer antalet personer över 80 år att öka med 28 procent mellan 2023 och 2029. Samtidigt minskar antalet personer i arbetsför ålder. Det gör det i sin tur svårare att rekrytera och det påverkar skatteintäkterna som finansierar vård och omsorg.

Denna utmaning delar Strömstad med de flesta svenska kommuner. Den kan beskrivas som att Sveriges kommuner ska utföra ”125 procent mer omvårdnad med 75 procent av dagens personal”.

Hur möter Strömstad utmaningen med en åldrande befolkning?

Vi tar sikte på en målbild; ”trygg och hållbar omvårdnad”. Vi ska ha en trygg omvårdnad om äldre samtidigt som arbetet ska vara hållbart för medarbetare. Det handlar om nya arbetssätt och välfärdsteknik, men också om att involvera civilsamhället i omsorgen om äldre.

Varför krävs besparingar redan 2024?

Kostnadsökningar och ett ansträngt budgetläge i hela kommunen gör att Socialnämnden måste effektivisera verksamheten redan 2024. Målet är att minska kostnaderna med fem miljoner kronor. Den genomlysning som gjorts av verksamheten hösten 2023 ger vägledning till var vi kan effektivisera. Åtgärderna ska ses som en del av den större utmaningen - att klara efterfrågan på service när fler framöver behöver vår hjälp.

Vilken personal berörs i första hand?

Biståndsbedömare/handläggare som bedömer vilka insatser som kan beviljas, hemsjukvården och hemtjänst berörs när tidsåtgången och fördelningen av insatser mellan verksamheterna ses över. Det handlar också om översyn av uppgifter som hemsjukvården delegerar till hemtjänsten.

Kan denna typ av insatser tas bort?

Nej, men vi behöver se till att omfattningen på insatserna stämmer med behovet.

Har ni gjort fel bedömningar tidigare?

Det är svårt att säga, men vi kan konstatera att det i vissa fall har beviljats mer tid för vissa insatser än i andra kommuner. Framförallt ser vi att vi de senaste åren har använt mer tid för samma insatser än vad som gjordes 2018, detta utan att nöjdheten med vår service ökat.

Hur säkerställer ni att anpassningen av verksamheten fungerar?

Först och främst ska vi se till att man som invånare får det man har rätt till. Vi behöver också sätta förväntningarna rätt genom att informera både personal och brukare om vilken service vi kan erbjuda. Vi kommer också att ha kontrollstationer, en återrapportering ska ske till Socialnämnden vid halvårsskiftet 2024. Ett nära samarbete med de fackliga ombuden är viktigt i arbetet framåt.

Vad menas med ”trygg och hållbar omvårdnad”?

Med trygg och hållbar omvårdnad menar vi att anhöriga och äldre ska känna sig trygga med omvårdnaden och att den ska vara hållbar för både omvårdnadstagare och för medarbetare.

Varför inte bara rekrytera ytterligare personal?

Den kompetensförsörjningsutmaning som äldreomsorgen står inför går inte att lösa enbart med rekrytering eller nya resurser. Att behålla och rekrytera personal är fortsatt viktigt, men det krävs också andra åtgärder. Hit hör insatser för en god arbetsmiljö, utbildning och anpassade arbetssätt.

Förändrade arbetssätt - vad kan det innebära i praktiken?

Det kan handla om arbetsbesparande teknik, till exempel så att en personal själv kan sköta omvårdnaden av en sängliggande person. Och om digital teknik/sensorer som minskar behovet av tillsyn nattetid. Det kan också handla om att strukturera och planera insatserna som behöver göras under arbetsdagen annorlunda.

Trygghetsskapande välfärdsteknik – hur kan det spara tid?

Ett exempel är läkemedelsautomater. De spar tid och skapar förutsättningar för personal att prioritera andra arbetsuppgifter. Erfarenheten från andra kommuner är också nöjdare och mer självständiga äldre som inte längre behöver vänta på att personal ska komma och ge medicin – det kan de ordna själva via en läkemedelsautomat. Ett annat exempel är mekanik som gör det möjligt för en person att själv vända en sängliggande person.

Hur klarar ni omvårdnaden när det blir fler äldre som ändå måste bo på säbo?

Det finns en planering för renovering och ombyggnation av befintliga säbon. Det pågår också en nybyggnation av ett boende på Pilen 5, i sjukhusfastigheten. Inflyttning är planerad till oktober/november 2024.

Kan civilsamhället verkligen ta över uppgifter som tidigare finansierats med skattemedel?

Föreningar och enskilda personer gör redan mycket. 2024 gör vi en särskild seniorsatsning med fokus på att stärka samarbetet med allt från föreningar till studieförbund och andra krafter i lokalsamhället. Här handlar det i ett första läge om att tillgängliggöra det som görs för en meningsfull vardag för äldre. Och skapa incitament för mer samvaro. Det kan till exempel röra sig om promenader, fikastunder, friskvård, bokcirklar etc.

Kan man känna sig trygg som hemtjänstmottagare i Strömstads kommun de närmaste åren?
Det ska man göra. Vi kommer precis som tidigare att bedöma behovet av hjälp och se till att den som behöver får den hjälp man har rätt till. Den anpassning av verksamheten som nu görs syftar till att säkerställa att man som brukare och anhörig skall känna sig trygg och att omvårdnadstagare får rätt insatser på rätt sätt.

Hur vet den som behöver hjälp att man får det man har rätt till?

Handläggare på biståndsenheten kommer precis som idag att utreda och besluta om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Uppdraget är att säkerställa att vård och sociala tjänster av god kvalitet tillhandahålls till äldre personer och till personer med funktionsnedsättning. Bedömningen görs utifrån den enskildes behov, utifrån lagstiftning samt socialnämndens mål och prioriteringar.

Hur kommer omsorgstagare att märka den här förändringen?

Till exempel genom att vi för in välfärdsteknik och att andra aktörer i samhället erbjuder social samvaro och aktiviteter. Det kan också märkas genom att beslut om bistånd som man fått följs upp oftare för att säkerställa att servicen motsvarar behovet. Viss service som social samvaro som man kunnat ansöka om kan man komma att få från någon annan än från kommunen.

Hur kommer medarbetarna att märka förändringen?

Genom att nya arbetssätt och ny teknik förs in i det dagliga arbetet. Man kommer också att i högre utsträckning behöva vara flexibel och beredd att jobba där man behövs mest. Behoven kommer att skifta över tid och inom våra olika omvårdnadsverksamheter.

Hur ska ni hantera brist på personal?
Effektiva arbetssätt, välfärdsteknik och samarbete med civilsamhället ska göra det möjligt att svara upp mot ökad efterfrågan på service. Strömstad ligger förhållandevis bra till jämfört med många andra kommuner. Vi har länge arbetat med att stärka personalplaneringen. Vi erbjuder heltidstjänster vilket ger en stabil bemanning. Ett aktivt arbete för rekrytering och attraktiva tjänster blir förstås viktigt. En särskild kompetensförsörjningsplan vägleder arbetet.

Vad är resurspass?

Medarbetare har enstaka så kallade resurspass i schemat. Man kan säga att passen är en metod för att förlägga arbetet utifrån behovet av personal i våra verksamheter. Resurspass är ett sätt att skapa flexibilitet i organisationen och se till att heltidsanställd, ordinarie personal ersätter en frånvarande kollega istället för timvikarier.

Resurspass kan innebära arbete på en annan avdelning eller enhet än där medarbetaren normalt jobbar. Självklart ska man känna sig trygg vid sådana omställningar.